Bakgrund

Före MR-S möte i oktober 2004 hade det tagits ett statsministerbeslut om alkoholfrågor och förts diskussion i MR-finans. Oktobermötet ledde till en ministerdeklaration.

Mötena föregicks av sänkta alkoholskatter i Finland och Danmark, samt hot mot liknande utveckling i de andra länderna. Det var viktigt att komma överens på nordiskt plan hur man skulle agera så att inte Norden skulle bli ett exempel på ”racing to the bottom” (allt lägre alkoholskatter) med negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser. Det gällde för Norden att agera internationellt och att inom Norden överväga, diskutera och intensifiera information och samarbete kring alkoholfrågor.

Statusrapport 2005

Ur MR-S protokoll, juni 2005:

«....det nordiske samarbeide i denne sak hadde fungert meget godt. Islands innsats i forbindelse med arbeidet i WHO ble særlig fremhevet. Vedtaket i WHO ga grunn til å tro at det nytter å gå videre med dette arbeidet. EU og andre internasjonale organer står for tur. Man må kunne kreve at alle land skal ha rett til å begrense alkoholskader i henhold til det enkelte lands lovverk. For det videre arbeidet ble det pekt på den rolle som NAD metodeutvikler kan spille...»

Vid samma möte konstaterades med tanke på fortsatt ministerrådssamarbete på social- och hälsoområdet generellt att samarbetet på alkoholområdet har genom sitt klara fokus på politisk relevans och nordisk nytta är ett gott exempel på ett särskilt vällyckat initiativ i ministerådssammanhang.

Statusrapporten 2006

1. Betydelsen av de nordiska ministrarnas engagemang i alkoholfrågor på den internationella arenan kan inte nog understrykas.

* WHO:

Det nordiska ministerrådsmötet hösten 2004 inföll vid en tidpunkt då det internationella samarbetet på europeisk och global nivå stampat på stället. WHO:s resolution om alkoholmissbrukets konsekvenser för folkhälsan våren 2005 – den första i sitt slag på 30 år – har gett hopp om att den nordiska synen, enligt vilken alkoholen spelar en stor roll för befolkningens välbefinnande, nu fått genomslag internationellt. I resolutionen riktas önskemål till medlemsländerna men också till generalsekreteraren, med inriktning på att stöda och intensifiera folkhälsoarbetet kring alkoholen.

Det är av vital betydelse för framtiden att de nordiska ministrarna och ansvariga tjänstemän agerar kraftfullt för en uppföljning av resolutionen och för en fortsättning på det internationella engagemanget i en eller annan form vid generalförsamlingens tillbakarapporting i början av år 2007.

Också på WHO:s regionala nivå har en ramplan för hur alkoholarbetet skall drivas vidare godkänts sedan sist (hösten 2005). Ramplanen för Europa tar upp kärnområden för insatser på nationell och internationell nivå: nationella och lokala alkoholhandlingsplaner och program, alkoholfria områden och situationer (unga, ungdomsmiljöer, trafik, arbetsplatser, graviditet), betydelsen av att skapa sunda hållningar och vanor, samt på det internationella området verka för gemensam forskning, statistik och monitorering, skolning och kunskapsökning, samt aktivering och nätverksskapande.

Sverige har finansierat ett projekt om alkoholens samhällskostnader, vilket i ett vidare samarbete inom WHO/Europa kunde utvecklas till ett modellprojekt som också andra länder med mindre resurser och sämre datatillgång kunde genomföra. Dylika beräkningar ställer in fokus på det faktum att alkoholen medför omfattande samhällskostnader som det i dag inte finns kunskap om i den sociala och politiska debatten samt inom beslutsfattandet. De nordiska länderna kunde gemensamt stöda utvecklandet av ett sådant modellprojekt!

* Inom EU är nu arbetet i en dynamisk slutfas. Under det finländska EU-ordförandeskapet torde EU:s alkoholstrategi – som kallas ”kommunikation” - komma upp till beslut hösten 2006.

Den inom EU utarbetade och alldeles nyligen publicerade rapporten om alkoholens betydelse i Europa ur ett folkhälsoperspektiv pekar på möjligheter och utmaningar. Bland annat visar undersökningen att en hög skatt på alkohol och/eller en lägre konsumtion inte alls innebär sämre ekonomiska möjligheter eller mindre arbetstillfällen än en situation med hög konsumtion. Då det gäller alkoholkonsumtionen visar det sig att även om de nordiska länderna fortsatt har ett rätt berusningsorienterat drickande med akuta skador som följd, har skillnaderna mellan nord- och sydeuropa blivit betydligt färre. Detta ger underlag för en gemensam front inom Europa.

2. Betydelsen av nordisk kunskap och kompetens

* NAD:s roll som metodutvecklare på nordisk nivå – för att främja nordisk forskning, kunskap och kompetens i det vidare internationella samarbetet – är skäl att återigen framhäva. NAD har aktivt tillsammans med de nationella forskningscentra agerat på den europeiska agendan då det gäller kompetenshöjning och nätverkssamarbete. Inom NAD:s regi drivs dessutom flera projekt som söker och syntetiserar kunskap om alkoholens skadeverkningar och betydelsen av alkoholpolitik både på nationell och lokal nivå för alkoholkonsumtion och skador. Resultat av dessa pågående projekt kan senare utnyttjas både för politiska beslut och inom samhällsdebatten.

* NOSAM – Alkoholpolitik fordrar diger kunskap och forskning som stöd för opinion och beslutsfattande. I de nordiska länderna inträffar alkoholpolitiska vändningar dagligen. I avsikt att informera såväl allmänhet som branschfolk har NAD sedan hösten 2005 uppehållit en webbsida som förmedlar information om nordisk alkoholpolitik och om alkoholreklam i Norden.