Här presenteras en överblick av viktiga händelser i svensk alkoholpolitik

2008

Vid årsskiftet blev det stora organisatoriska förändringar inom alkohol- och narkotikaområdet. Två stora nationella aktörer, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika, upphörde och en stor del av deras arbetsuppgifter övertogs av Folkhälsoinstitutet. Det samlade alkohol och narkotikaarbetet finansieras med 260 mkr per år.

2007

Den 18 oktober beslutar regeringen om ny struktur för regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitik enligt handlingsplanerna. Bakgrunden är att Alkoholkommittén och Mobilisera mot narkotika, som sedan 2001 svarat för samordning och genomförande av insatser på nationell nivå, läggs ned vid årsskiftet. Samordningen blir kvar på regeringskansliet medan ansvaret för att genomföra handlingsplanerna läggs på berörda myndigheter.

Den 6 september offentligör regeringen att det ska göras en översyn av alkohollagstiftningen från 1994. Ansvarig utredare är Anita Werner. Redovisning av uppdraget ska ske senast den 30 december 2008, med undantag för förslagen kring privatimport av alkohol och frågan om indirekt reklam, vilka båda ska redovisas senast 30 december 2007.

I juli meddelar Sveriges Bryggerier att huvuddelen av deras medlemsföretag ämnar införa varningstexter på ölförpackningar med start under hösten. Åtagandet är frivilligt.

I juli efterfrågar EU-kommissionen anbud om teknisk assistans för att administrera unionens nya Forum för Alkohol och hälsa (Alcohol and health Forum). Anbudet är värt 400 000 euro per år under maximalt fyra år. Utlysningen blir dåligt uppmärksammad pga semestertider och när deadlinen passeras den 24 augusti har endast en ansökan inkommit. Kommissionen tvingas därför ogiltigförklara ansökningsomgången.

Den 5 juni föll domen om internethandel av alkohol i EG-rätten. Rätten gick oväntat emot generaladvokatens bedömning och fastslog att distanshandel av alkohol, t.ex. över internet, ska vara tillåtet för privat bruk i Sverige.

På WHO:s World Health Assembly den 23 maj lyckades Sverige inte driva igenom sitt förslag om en global alkoholstrategi. Förslaget om en global åtgärdsplan för att minska skadligt bruk av alkohol krävde stöd av samtliga ledamöter för att antas, och Kuba emotsatte sig det.

2006

Den 30 november 2006 kommer EG-rättens Generaladvokat med sin bedömning i fallet ”Rosengren”. Det prövas huruvida privat handel med alkoholdrycker, t.ex. via internet, kan få fortsätta vara förbjudet i Sverige mot bakgrund av EU:s lag om fri handel över gränserna. Generaladvokaten bedömer att EU:s grundlag tillåter monopol för att skydda folkhälsan och att Systembolaget därför bör få fortsätta ha monopol på försäljning och distribution av alkoholdrycker. En generaladvokats bedömning är inte lagligt bindande men är normalt en god indikator på EG-rättens slutliga dom.

Den 30 november 2006 godkänner EU:s ministerråd EU-kommissionens förslag till plan för att förebygga alkoholskador, kallad Alkoholstrategin (”EU strategy to reduce alcohol-related harm”). Den är ett styrdokument som ska hjälpa EUs medlemsländer att arbeta strukturerat mot alkoholrelaterade skador, dock inte bindande för medlemsländerna. Planperioden är 2007-2012 och det beslutas att ett Forum för alkohol och hälsa ska inrättas under 2007 med uppgift att med start 2008 följa upp det alkoholpreventiva arbetet i medlemsländerna varje år.

Den 23 november 2006 faller EG-domstolens dom i fallet ”Joustra” (C-5/05). Domen medför att om en person som för privat bruk låter föra in alkoholhaltiga drycker till Sverige utan att själv föra över dem över gränsen, skall betala de i Sverige gällande skatterna för alkoholdryckerna.

Den 6 oktober 2006 presenteras den nya alliansregeringens regeringsförklaring. Där står: "Att minska alkoholkonsumtionen är angeläget, inte minst eftersom den ofta bidrar till våldsbrott och övergrepp. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Sverige skall också arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU."

I juni 2006 beslutar EG-rätten att ta upp målet ”Rosengren” i en sk ”full court”, dvs med 13 domare istället för de 5 som under våren behandlade målet. En ny generaladvokat utses också. Fallet - i dess förlängning - gäller huruvida det svenska alkoholmonopolet medför diskriminering mot vissa alkoholsorter och därmed strider mot EUs frihandelsbestämmelser. Dom väntas under 2007.

Alkolåsutredningen lämnade sitt slutbetänkande i juni 2006, där det bl a föreslås att rattfyllerister och bilförare med alkoholproblem ska tvingas att installera alkolås i sina bilar.

2005

Den 10 november 2005 beslutade regeringen om nya nationella handlingsplaner för alkohol- och narkotikaförebyggande arbete.

Den 22 mars 2005 överlämnades propositionen "Åtgärder mot illegal alkoholhantering" till riksdagen med förslag på skarpare lagstiftning, höjda straffskalor och medel till informationsinsatser.

2004

Den 15 januari 2004 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att följa utvecklingen av införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra Sverige. I augusti redovisades delbetänkandet Var går gränsen? SOU 2004:86. Slutbetänkandet Gränslös utmaning - alkoholpolitik i ny tid redovisades i mars 2005.

Från och med den 1 januari ökades införselkvoterna till EU-nivå, dvs. 10 liter starksprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl. I och med det har Sveriges undantag från EU:s införselbestämmelser tagits bort.

2003

Marknadsdomstolen avkunnade dom i "Gourmetmålet" i februari efter överklagande av KO. Domen, som är prejudicerande, innebär att det blir tillåtet för tryckta medier att ta in annonser som gör reklam för alkoholhaltiga drycker.

Den 15 maj infördes i linje med detta en ändring i alkohollagen som gör det tillåtet med reklam för alkoholdrycker svagare än 15 volymprocent (SFS 2003:166).

I juni färdigställdes en utredning som berör alkoholreklam, Alkoholreklam i tryckta skrifter i ett folkhälsoperspektiv SOU 2003:69. Från och med 1 januari ökades införselkvoterna till 5 liter starksprit, 6 liter starkvin, 52 liter vin och 64 liter starköl. Missförhållanden i Systembolagets inköpsrutiner uppdagades också under året. Flera butikschefer misstänktes för otillåtna leverantörskontakter och mutbrott i samband med varuinköp från partihandlare. En intern utredning avslöjade att flera butikschefer brutit mot Systembolagets regler och dessa avskedades.

2002

Dom avkunnades i "Gourmetmålet" efter vägledning från EG-domstolen. Domen öppnar för alkoholreklam i svenska tidningar och KO överklagade.

Från och med den 1 januari ökades införselkvoterna till 2 liter starksprit, 6 liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter starköl.

2001

En alkoholpolitisk handlingsplan antogs och Alkoholkommittén bildades. 1 juni började systembutiker hålla öppet på lördagar i hela Sverige och i december sänktes vinskatten.

Från och med den 1 januari ökades införselkvoterna till 1 liter starksprit, 6 liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter starköl.

2000

Systembolaget införde lördagsöppet på försök i ett antal län. Sveriges undantag från EU:s införselbestämmelser förlängdes till utgången av 2003. En succesiv ökning av kvoterna sker fram till 2004.

Den 1 juli utökades införselkvoterna för resenärer till 1 liter starksprit, 3 liter starkvin, 20 liter vin och 24 liter starköl.

1999

Taxfreehandel med alkoholhaltiga drycker avskaffades inom EU.

1997

EG-domstolen beslutade att Systembolaget får behålla sitt detaljhandelsmonopol. Sänkning av alkoholskatt på öl. Konsumentombudsmannen stämde tidsskriften Gourmet för brott mot förbudet mot alkoholreklam.

1995

En ny alkohollag trädde i kraft varvid Vin & Sprits monopol på import, export, tillverkning och partihandel avskaffades. Även Systembolagets monopol gentemot innehavare av serveringstillstånd avskaffades. Ansvaret för utredning och tillsyn av serveringstillstånd överfördes till kommunerna. Tillståndsplikten för detaljhandel med öl klass II avskaffades.

Äldre historia

1986

Flera systembutiker förlängde öppettiden en dag i veckan.

1982

Beslut om lördagsstängt.

1981

Ny lag mot langning och överlåtelse till ungdom.

1979

Skärpta regler om marknadsföring av alkohol med bl.a. förbud mot annonsering annat än i branschtidningar.

1977

Mellanölet och spärrlistorna avskaffades.

1969

Inköpsåldern sänktes till 20 år.

1965

Alkoholpolitiska utredningen (APU) tillsattes. Mellanölet, klass IIB, infördes.

1957

Riksdagen beslutade om spärrlistor och legitimationsskyldighet.

1955

Motboken avskaffades och systembolagen slogs samman till ett riksbolag. Starkölsförbudet upphörde.

1944

En nykterhetskommitté tillsattes som 1953 föreslog att restriktionssystemet skulle avskaffas.

1922

Folkomröstning om ett totalförbud av alkohol. 889 000 röstade för och 925 000 mot förbud.

1919

Motbokskontrollen genomfördes till fullo genom en ny rus rusdrycksförsäljningsförordning. Systembolagen fick monopol på vinförsäljningen.

1917

AB Vin & Spritcentralen bildades och övertog all partihandel. Starkölet förbjöds.

1914

AB Stockholmssystemet började sin verksamhet med att införa motbokstvång och individuell ransonering.

1912

AB Göteborgssystemet började sin verksamhet med att införa anmälningsbevis och individuell registrering av spritinköp.

1905

Beslut att all brännvinsförsäljning i landet skulle handhas av särskilda bolag under viss statlig kontroll.

1865

AB Göteborgssystemet bildades.

1860

En ny tillverkningsförordning stoppade husbehovsbränningen.

1855

En ny brännvinsförordning antogs som syftade till att skapa ordning i handeln med brännvin och reducera det enskilda vinstintresset.

1850

Några bergsmän i Falun bildade det första Systembolaget i "sedlighetens intresse". Vinsten skulle gå till "allmännyttiga ändamål".

Källor:

Statens folkhälsoinstitut

Systembolaget