Olovlig marknadsföring av rusbrus var bakgrunden till att Social- och hälsodirektoratet år 2002 för första gången indrog för sex månader ett importlov för en importör. På AlkoKutts hemsida finns en överblick över Rusbrussaken i Norge. Där finns också följande översikt om marknadsföringen av rusbrus:
Det är förbjudet att göra reklam för alkohol i Norge. Likväl jobbar alkoholindustrin kontinuerligt på att kringgå lagen för att marknadsföra sina produkter. Detta gäller också rusbrus. Rusbrus har från allra första början varit en mycket kontroversiell produkt. Många har hävdat att produkten är skräddarsydd för unga konsumenter, och särskilt då konsumenter under 18 år.
Dessa påståenden bottnar såväl i produkternas smak som i deras definierade målgrupp.
Yngre ungdomar, speciellt flickor, tycker ofta inte om smaken på öl och detta har i viss mån begränsat deras alkoholkonsumtion. Rusbrusprodukternas smaker är däremot mer som saft eller läsk och alkoholsmaken är inte så framträdande. Genom rusbrus får alltså ungdomen tillgång till rn räcka alkoholhaltiga drycker som är lätta att gilla.
Målgruppen för rusbrusen är ofta definierade som ungdomar i åldern 18-25, det vill säga de allra yngsta lagliga konsumenterna. Det ligger naturligtvis en fara för att marknadsföringen också kan appellera til ungdomar under 18 år.
Industrin har bundit dryckerna tätt till ungdomskultur, både genom image och marknadsföring.Reklamen har bland annat dragit nytta av fantasifulla emballage, färgrik inpackning, sexig image och många smakvarianter.
Rusbrus-producenterna har tagit i bruk moderna informationskanaler för att nå ut till målgruppen.
TV-kanalen MTV sänder reklam för rusbrus mellan musikvideon och olika producenter har nätsidor med musik, spel och reklam. Textmeddelanden med inbjudningar till fester blir också ett sätt att nå huvudkonsumenterna.
I 2002 använde Smirnoff Ice och andra lanseringsfester på trendiga uteställen för att synliggöra sina produkter för sina målgrupper. Bland annat hade man populära ungdomar som lockbeten för festerna. Dessa "party-teams" hade som uppgift att vara ambassadörer för produkterna och sörja för att stämningen på fetsrena var i topp. Liknande "events" är kända från många andra länder.
Alkoholindustrin använder rusbrus för att markedsföra etablerade spritmärken. Många av de mest kända rusbrusen (Smirnoff Ice, Bacardi Breezer och J&B Twist) är baserade på etablerade märken. Det är en viktig poäng för spritproducenterna att styrka underlaget för sina ordinära spritprodukter bland unga människor. Detta sägs uttryckligen i producenternas egna marknadsrapporter, strategier och årsberättelser.
Alkoholindustrins aktörer önskar naturligtvis säkra sina marknadsandelar och etablera sitt märke i målgruppen. Detta har bland annat resulterat i flera oansvarilga marknadsföringskampanjer. Guiness-UDV Norge, importören av Smirnoff Ice, miste sitt importlov våren 2002.
fri övers.: Matilda Hellman
Det har funnits olika åsikter beträffande om rusbrus skall få säljas i vanliga butiker eller på Vinmonopolet. Å ena sidan marknadsförs rusbrus aggressivt till ungdomar, men å andra sidan är alkoholhalten så låg att den kunde säljas tillsammans med öl i vanliga mataffärer. EFTA-domstolen tog ett beslut i saken år 2002: Rusbrusen skall få säljas i mjölkbutiken.
Om EFTA-domstolens dom i rusbrussaken