Ålands särställning i EU

Då Finland anslöt sig till EU förband sig landet att vid indirekt beskattning tillämpa skattesystem som motsvarar EU-direktiven. Med stöd av det s.k. Ålandsprotokollet i anslutningsfördraget stannade landskapet emellertid utanför EU:s mervärdesskatte- och accisdirektiv. Landskapet hör således tillsammans med det övriga Finland till Europeiska gemenskapens tullområde, men inte till gemenskapens skatteområde. Avsikten med Ålands särställning var att bevara rätten till skattefri försäljning i fartygstrafiken som är så livsviktig för landskapets trafikförbindelser och därmed stöda landskapets ekonomi.

Till bestämmelser om Åland i anslutningsfördraget

Ålands särställning innebär att det i fartygstrafiken mellan Åland och ett EU-land har varit möjligt att sälja varor skattefritt till resande fastän skattefriheten i trafiken mellan EU-länderna upphörde den 1 juli 1999. Undantaget möjliggör skattefri försäljning till resande även mellan Åland och övriga Finland. Den skattefria försäljningen omfattar till största del alkoholdrycker.

Särställningen för Åland förhandlades fram eftersom man ansåg det vara viktigt för trafikförbindelserna och därmed för hela det ekonomiska livet i landskapet Åland att bevara den momsfria och accisfria försäljningen till resande. Därtill ville man förbehålla sig möjligheten att vid behov på Åland tillämpa lägre mervärdesskattesatser och accissatser än i det övriga Finland.

Om den åländska särställningen på tullverkets webbplats: Tullverket om Åland

Med EG eller EG-land avses i punktskatte- och mervärdesskattesammanhang de områden som tillhör EG:s skatteområde. Cirkulationsdirektivet och sjätte direktivet skall enligt huvudregeln tillämpas på gemenskapens territorium, såsom detta territorium definieras i Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen (Romfördraget, till Romfördraget på svenska) och då särskilt artikel 227 i fördraget.

I princip är det medlemsstaternas territorier som utgör skatteområdena. I sjätte direktivet och cirkulationsdirektivet undantas dock vissa delar av medlemsstaternas territorium. Denna reglering återfinns i artikel 2 i cirkulationsdirektivet och artikel 3 i sjätte direktivet. De undantagna områdena ligger således utanför EG:s skatteområde. Därutöver föreligger avtal som stadgar att vissa områden inte skall tillhöra skatteområdena. Ett exempel på sådant område är Åland. Att Åland ligger utanför EG:s skatteområde (men inte EG:s tullområde) framgår av ett särskilt protokoll till det finska accessionsavtalet.

Exempel på områden som ligger utanför EG:s skatteområden är: Grönland och Färöarna (Danmark), ön Helgoland och området Büsingen (Tyskland), Livigno, Campione d´Italia och de italienska delarna av Luganosjän (Italien), Ceuta, Melilla och Kanarieöarna (Spanien), Kanalöarna och Gibraltar (Storbritannien) Åland (Finland) och Frankrikes utomeuropeiska departement