I stencilen "Alkoholförhållandena i EU-Finland. Konsumtion, skadeverkningar och policyvanor 1990-2005" dryftas hur alkoholkonsumtionen i Finland har utvecklats jämfört med andra länder i Europa. Det framkommer också basinformation ur utredningen, som att konsumtionen stiger bland kvinnor och i viss utsträckning också bland män och pensionärer. Ungdomarnas alkoholkonsumtion lär öka inom vissa grupper men under de senaste åren har antalet ungdomar som inte brukar alkohol likväl ökat.
Lagstiftningen inom den Europeiska unionen och en utvidgad marknad har undergrävt den traditionella finländska alkoholpolitiken och minskat effekten av prispolitik. Man har därför börjat söka nya sätt att inverka på alkoholkonsumtionen och alkoholens skadeverkningar. "Å andra sidan han man även på EU-nivå fått upp ögonen och börjat diskutera alkoholproblemen ur ett folkhälsoperspektiv.", står det att läsa i publikationen.
Den kanske största hållningen av denna annars så traditionellt sakliga ämbetsmannapräglade skriften är att den tar upp det stora glappet mellan det alkoholpolitiska principbeslutet som statsrådet tog i oktober 2003 och de verkliga förhållandena i det finländska samhället. Det var främst tre punkter man ville att få bukt med inom ramen för principbeslutet och det planerade alkoholprogrammet:
a) man ville åstadkomma en ansenlig minskning av de skador som alkoholen tillfogar barn och familjers välfärd.
b) man ville åstadkomma en ansenlig reducering av de skador som följer av riskfyllt alkoholbruk
c) man ville påverka riktningen på totalkonsumtionen så att den skulle minska istället för öka
Ingenstans i principbeslutet stod att finna inom vilken tidsram förändringarna eftersträvades (!). Man kunde emellertid anta att det rörde sig om regeringsperioden 2003-2007. Med facit i hand verkar projektet ha fallit på sin egen omöjlighet, speciellt med åtanke att samma regering strax före principbeslutet föreslagit en sänkning av alkoholskatterna för våren 2004.
I den nya publikationen står det att:
a) statistik och separata utredingar pekar på att den skada som alkoholbruket tillfogar barn, unga och familjer inte har minskat, utan tvärtom ökat.
b) I enkätundersökningar framgår det att risk- och berusningsdrickande inte ökat år 2004 jämfört med föregående år. Vissa iakttagelser pekar på att mäns berusningsdrickande kunde till och med ha minskat en smula. Trots detta har skador förorskaade av enstaka bruktillfällen rapporterats i lika stor utsträckning som året innan. Nämnas bör att vissa enkätformulär inte förmår samla tillräckligt uttömmande data som berör storkonsumenterna. Allt pekar på att det skett en ökning av rattfylleri, gripande av berusade, utnyttjande av missbrukartjänster, samt i alkoholsjukdomar och förgiftningstillstånd.
c) Att stävja den ökade konsumtionen kommer knappast att lyckas under denna regeringsperiod. De uppställda målen till trots har totalkonsumtionen av alkohol stigit under hela den tid den nuvarande regeringen varit aktiv. År 2002 låg konsumtionen vid 9,3 liter hundraprocentig alkohol. År 2005 låg motsvarande siffra på 10,5 liter. Ökningen verkar emellertid saktar in en smula, men en förändring åt motsatt håll är inte att vänta.Vad har gått snett? Diskutera på Nosam:s debattsida!