Möjligheterna att fokusera på restriktiva alkoholpolitiska åtgärder har också blivit färre. Införselkvoterna har höjts och monopolen på import, export, produktion och partihandel av alkohol har försvunnit genom anpassningen till EU-reglerna på den inre marknaden.

Samtidigt visar avhandlingen att Sverige har fört in folkhälsoaspekten på EU:s alkoholpolitiska dagordning.

Cisneros Örnberg har funnit stöd för att svenska myndigheter influerat EU genom att sätta alkohol på agendan. Det har man gjort bland annat genom att erbjuda påtryckningar och ekonomisk stöd och på så sätt försäkrat sig om att alkohol har blivit en prioriterad folkhälsofråga.

Tidigare forskning på alkoholområdet har framför allt fokuserat på de förändringar som tvingats fram genom EU-medlemskapet. Den här studien visar dels att Sverige även genomgått förändringar som inte kan kopplas till EU medlemskapet och dels att Sverige på ett aktivt sätt har försökt att introducera alkohol som en folkhälsofråga på EU:s agenda.

Läs mer i pressmeddelandet från SoRAD.