Detta innebär en ökning i alkoholrelaterad dödlighet med 15 procent sedan år 2000. Globalt dog 1,8 miljoner människor till följd av alkohol samma år.

Färska analyser visar att såväl alkoholkonsumtionen som de alkoholrelaterade skadorna ökar i Europa. Européerna dricker mest alkohol i världen. I genomsnitt är konsumtionen mer än dubbelt så hög som i resten av världen. I Västeuropa beräknas den genomsnittliga konsumtionen nu uppgå till 12,9 liter 100 procent alkohol per capita, i Ryssland med omgivande länder till 13,9 liter och i resten av världen till 5,8 liter.

Även den alkoholrelaterade dödligheten är dubbelt så hög i Europa jämfört med resten av världen. För unga människor är alkoholeffekterna särskilt uttalade. För män i åldern 15-29 svarar alkohol för 26,2 procent av dödsfallen i Västeuropa, och för kvinnor i samma ålder för 10,1 procent.

Alkoholens positiva hälsoeffekter har uppmärksammats på senare år. Sammantaget väger dock de negativa effekterna över. Även med beaktande av de positiva hälsoeffekterna svarar alkoholen för en ökande andel av alla förlorade friska levnadsår. År 2002 var siffran 10,8 procent av alla förlorade friska levnadsår, jämfört med 10,2 procent år 2000.

Under de senaste åren har forskningen om effektiva metoder för att begränsa alkoholskador gjort betydande framsteg. För beslutsfattare finns därför en rad alternativ. Särskilt effektiva är åtgärder som begränsar alkoholens fysiska och ekonomiska tillgänglighet, åtgärder mot rattfylleri och alkoholrådgivning inom sjukvården. Därtill krävs informationsinsatser för att få befolkningens stöd för dessa åtgärder. I stor utsträckning är detta den alkoholpolitik som Sverige fört under många år, och för vilken man nu fått förnyat stöd från WHO.

I flera länder i Europa ses nu ökade insatser för att begränsa alkoholskadorna, inte minst inom trafikområdet, men också för att begränsa drickandet bland ungdomar. Den ekonomiska integrationen inom Europa har dock kommit att försvåra genomförandet av flera av de effektivaste åtgärderna. Detta beror på att alkoholen i handelssammanhang ses som en vara bland andra, vilket exempelvis lett till att införselbegränsningar för privatpersoner tagits bort. Ur hälsosynpunkt är dock alkohol inte en ordinär handelsvara eftersom man med ökad konsumtion ser ökade skador.

Ovanstående är ett direkt utdrag ur en text publicerad på Statens folkhälsoinstituts hemsidor 2005-04-15 09:46:16
Mer information och texten i sin helhet: www.folkhalsoinstitutet.se